en dikt

att vi alla trots allt lever en tumör, en istapp, ett kycklingben från
att liemannen ska få in sin skröpliga men envisa fot i dörrspringan
sedan insåg jag att jag lika gärna skulle kunna säga att vi lever
en människa, ett gatuhörn, en missad buss från lyckan

så jag lät bli

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar