jag drömde om min barndom.
om ett gammalt hus i Jämtland. det låg i skogen vid myren, och det såg precis ut som de gjorde då. trappan var där, den fula tapeten, knarret i golvet var precis på samma plats som då. det konstiga är bara att jag aldrig haft något barndomshus i Jämtland. aldrig varit i det huset, inte gått på det knarriga golvet. inte känt den stickiga trappan under mina fötter. aldrig ritat med kritor på väggarna, eller sjunkit ner i myren. inget av detta har jag sett eller gjort. det är bara det att jag drömmer min dröm för andra gången. kommer inte ihåg när eller var jag drömde den. men nu drömde jag den för andra gången. och det känns som min barndom. samma dröm som jag nu drömt två gånger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar